måndag 20 februari 2017

Garter Ear Flap Hat i repris


Jag har stickat en mössa! Tredje gången gillt, får jag kanske säga, eftersom jag stickade två likadana redan förra året.  


Mönstret är den gamla godingen Garter Ear Flap Hat, som finns gratis här.Ravelry finns 6085 projekt inlagda, så där ligger jag i lä i alla fall☺


De två första mössorna stickade jag till en kompis barn och min yngsta systerdotter, Elsie. Hon var tre månader när hon fick mössan, och den har använts flitigt sedan dess. Runt jul försvann den dock i ett köpcentrum och har inte setts till sedan dess. Eftersom den varit så användbar, erbjöd jag mig att sticka en ny. Det känns ju himla roligt när det en stickar verkligen kommer till användning och blir till glädje för den som får det!


Även denna gång har jag stickat med dubbel Alpaca från Drops, och stickor 4,5. Det gick i en rasande fart!


Jag har stickat en storlek större än förra gången, så att Elsie ska ha något att växa i. Den ser stor ut för att vara till en 1-åring, men förr eller senare ska hon väl kunna ha den. Detta är storlek "kid".




Nu fick jag dessutom anledning att inviga den snygga hattstock jag förvärvade i vintras. Den har hittills prytt sin plats i bokhyllan, men jag köpte den just för att kunna fota stickade mössor på (Nördig? Jag?), så det var kul att äntligen få tillfälle till det.

söndag 5 februari 2017

Dubbelstickning på g


På stickorna just nu sitter den här provlappen. Jag är sugen på att sticka en sjalkrage till mig själv, variant lång och bred halsduk med ihopsydda kortändar, så att den ska kunna viras runt halsen ett par varv. Någon sorts cowl, alltså. Tänker mig partier av olika mönster i grått, vitt och rött. Väldigt vintrigt och fint. Vill också friska upp mina dubbelstickningsskills, så kommer dubbelsticka hela alltet. Varför göra det lätt för sig?..

video

onsdag 4 januari 2017

Rätstickad kofta och mössa till ett januaribarn


Det är något så speciellt med att sticka till bebisar, tycker jag. Att sticka till någon som inte är född, undra över vem den lilla är och i varje maska sticka in värme och välkomnande till världen. De här små kläderna har jag gjort till en vän, som väntar sitt andra barn nu i januari. 


Beskrivningen kommer ur boken Sticka efter svenska mönster, av fantastiska Karin Kahnlund. Karin var en av mina stickningslärare på Sätergläntan och kunnigare och vänligare stickare har jag aldrig mött!


Koftan och mössan är båda i klassisk modell, men Karin har piffat till dem med en randning och en vacker mönsterbård, inspirerad av skånska allmogetextilier. 


När jag stickar babykläder brukar jag oftast använda merinoullgarnet Lanett, men den här gången ville jag testa något som inte är superwashbehandlat. Valet föll på Tynn alpakka ull (OBS ej min särskrivning...) - en mjuk ull- och alpackablandning. Färgskalan är lite begränsad, men kvaliteten mysig. Kan absolut tänka mig att sticka med det här garnet igen. 


Koftan stickas sidledes från framstycke till framstycke, med förkortade varv. Lustigt nog inledde jag även förra året med att sticka små rätstickade koftor, men i regnbågsmelering. Då hade jag problem med att få vändningarna i de förkortade varven att se bra ut, men Karin tipsade i sin bok om att göra ett omslag vid vändningen och sedan sticka ihop det med nästkommande maska på följande varv. Älskar mönster med inbyggda tips och trix!


Tursamt nog råkade jag ha de perfekta knapparna hemma: kokosknappar glaserade i samma röda nyans som ränderna. 


Nu är det bara det svåraste kvar; att säga hejdå till det lilla setet och skicka iväg det med posten...

fredag 30 december 2016

Slöjdåret 2016


På nyårsafton förra året gjorde jag en sammanfattning av slöjdåret som gått. Under 2015 hade jag inte stickat någonting till mig själv, så det blev mitt nyårslöfte inför 2016. Nu är det dags att ta reda på hur det gick!

Jag inledde det nya året 2016 med att sticka varsin regnbågskofta till mina två yngsta syskonbarn. Minstingen Elsie fick också en Garter Ear Flap Hat, som blivit en favorit. En sådan gjorde jag också till en kompis barn. Till en barndomsvän stickade jag feministvantarna Gudrun och lagom till påsk kunde jag inviga Birdie Fair Isle Cardigan, som jag stickat till mig själv. 

Koftan Secrecy blev helt klart årets mest användbara kofta, så perfekt till klänning och kjol. Under våren ledsnade jag på ständigt hörlurstrassel och stickade in ett par hörlurar till mig själv och ett par till mamma. En liten blåbärsmössa såg dagens ljus. Den var tänkt till en kompis barn, men 1-årskalaset ställdes in och mössan hann bli urvuxen, så den blev kvar här hemma, i väntan på någon annan. 

Årets virkningsperiod resulterade i en babymobil åt en kompis, en vårkrans till min ytterdörr och ett par tofflor till min vän Tove, som får ett par vartannat år, allteftersom hon sliter ut dem. Sommaren kom och med den stora sommarstickningen: Hitofude. Därefter tog jag mig an koftan Dagny, som mamma börjat sticka till sig själv för flera år sedan, men aldrig färdigställt. Av restgarner från Dagny och Hitofude blev det en sjal, Ängsblomma, också till mamma. 

Restgarnstemat utmynnade i ytterligare en Ängsblomma, till Tove i födelsedagspresent, samt filten Vivid, som jag sparar åt mig själv. Årets stora stickfail var helt klart äppelfodralet som gjordes i födelsedagspresent åt en kompis, som visade sig vara allergisk mot äpplen... Under hösten återupptog jag mina studier på läkarprogrammet, efter ett års uppehåll. Sticktid och -inspiration blev en bristvara, men i december blev jag i alla fall färdig med den svarta baskofta jag behövt länge, i form av koftan Grace.

 Nu när 2016 snart är till ända, kan jag konstatera att det blev en hel del stickat och virkat, både till mig själv och andra, i en ganska perfekt balans. Jag kan bara hoppas att 2017 fortsätter på samma sätt! 

Hoppas att ni alla får en fin nyårsafton och ett gott nytt år!

söndag 11 december 2016

Koftan Grace


Det är ju för sorgligt hur still det har stått på bloggen i höst. Men stiltjen här är ganska talande för mängden sticktid jag haft. Nu är jag i alla fall glad att kunna visa upp koftan Grace, som äntligen är färdig!


Jag började sticka på koftan i slutet av augusti och blev färdig med den för några veckor sedan, men hade i min iver ignorerat det faktum att ärmarna blev alldeles för snäva, mer som ett lager yllehud, än något annat. Så när koftan väl var klar och jag ålat mig i den, blev jag tvungen att inse att det bara var att repa upp ärmarna igen.


När jag för andra gången kommit ner på resåren på första ärmen, blev den i stället för vid. Bara att repa upp igen... Då var jag inte så glad som på den här bilden... 



Till slut blev jag i alla fall nöjd och kunde sticka den andra ärmen i en hast. Nu blev de i stället lite för långa, men jag vägrar repa upp en gång till och tänker, hellre för långa än för korta. Det är ju lätt att vika upp resåren dessutom. Någon måtta får det vara.


 Koftan stickas uppifrån och ner och börjar med ett fint, genombrutet mönster i enkel spets. De fina knapparna hittade jag på Syfestivalen i Älvsjö. Här finns en bättre bild på dem.


Mönstret heter alltså Grace och finns här på Ravelry. Jag har stickat med Gotland 2, ett mysigt tvåtrådigt ullgarn. Koftan känns lite stickig just nu, men det tycker jag brukar bli bättre efter användning. Har förstås sköljt upp den och låtit den plantorka, vilket också hjälper lite. 


Det är så härligt fint med all snö som fallit i Uppsala i helgen! Håller tummarna för att den får ligga kvar över julen.


Nu äntligen har jag den svarta baskofta jag saknat i garderoben! Hurra för det - och för att jag bara har två veckor kvar av schemalagt plugg innan jul! Efter nyår väntar en stor tenta, så ledig kommer jag inte vara, men i veckan köpte jag i alla fall garn till nästa projekt, så att jag ska kunna varva pluggandet med mitt bästa mys. God jul till mig från mig! Hoppas att ni har en fin tredje advent! 

tisdag 18 oktober 2016

Filten Vivid

Äntligen dags att visa upp filten som jag stickade i somras! Den har varit färdig ett bra tag, men jag har inte haft tid att dokumentera den. Nu ville jag i alla fall passa på, innan alla vackra höstlöv förmultnar.


Som jag skrev i somras, ville jag sticka upp lite av mitt restgarnslager. För flera år sedan köpte jag massor av alpackagarn för att virka mormorsrutor, men efter att ha virkat två babyfiltar i andra färgställningar, var jag redigt trött på mormorsrutorna och garnet blev liggande.


Jag stickar hellre än jag virkar, så när jag hittade mönstret på Ravelry, kändes det som att garnet var ämnat till just det här projektet. Filten heter Vivid och är designad av tincanknits.


Det gick åt ett nystan vardera av de sex gula och röda nyanserna och ca 10 g av två bruna. Jag använde strumpstickor nr 3 i trä från KnitPro. Så sköna!

video

På Pinterest hittade jag en så snygg monteringsteknik, där stickade eller virkade rutor virkas ihop, så att en fin kedjesöm av maskor bildas. Ett praktexempel på hur monteringen kan ge ett projekt det lilla extra, tycker jag! Jag hoppas att det går att se videon, annars har jag även lagt upp den på min instagram, där jag heter nyster.blogspot.


En närbild på monteringsmaskorna. De två övre linjerna är baksidan och den nedre framsidan, med ett varv vanliga fasta maskor längs ytterkanterna. Sömmarna ser kanske vita ut på bilden, men är i själva verket svagt vaniljgula, vilket jag tyckte blev mjukare ihop med de andra färgerna. Visst blev det prydligt?


Filten blev ungefär 85x115 cm, det vill säga ganska lagom för en spjälsäng eller vagn. Eftersom jag inte är i behov av vare sig det ena eller det andra just nu, hade jag tänkt lägga undan filten och spara den till framtiden, men det har visat sig att den är perfekt att ha med när jag pluggar på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva här i stan, eftersom många av salarna där är svinkalla att sitta i. 


Titta vilken perfekt matchning det råkade bli med skorna och jackan! Det känns kul att vara klar med filten och skönt att ha minskat restgarnslagret en aning. Inte för att det märks så mycket, men ändå :)

lördag 10 september 2016

Ett stickat äppelfodral


I går var jag på födelsedagsfest hos en kompis, vars födelsedag jag till i förrgår helt glömt bort. Det blev till att svänga ihop något snabbt hemma. Ett stickat äppelfodral kändes som en lite rolig och användbar grej för en student i behov av frukt mellan föreläsningstimmarna. 


Jag minns inte ens var jag fått mönstret ifrån, det kan mycket väl vara nåt jag hittat på internet för länge sedan. Jag stickade med bomullsgarnet Muskat och stickor 3. Mönstret till bladet finns i boken 100 blommor att sticka och virka. Bladet blev dock lite överdimensionerat i Muskat, så jag använde det tunnare garnet Jasmine i stället. 


 När fodralet väl var färdigt, fick jag en känsla av att det var något jag glömt. Och mycket riktigt visade det sig att min kompis är allergisk mot äpplen. Fail på den, kan man säga. Men hon trädde entusiastiskt fodralet på en apelsin i stället och så var problemet löst.